I morgon är det min sista semesterdag. Hmm ja det känns lite så där faktiskt. Jag har haft en fantastisk sommar, upplevt så mycket fint och haft det kanon på många sätt och vis. Jag borde vara nöjd och glad. Men jag har ett sorts vemod i bröstet, en känsla som inte riktigt är den bästa. Jag vet vad det beror på, Jaaa det vet jag. Återkommer om det senare. Fast jag borde vara jätte tillfreds. Japp det borde jag.
Min eller vår sista lilla tripp till Vättern och Vadstena kändes lite som ett nytt äventyr.
Jag tog mod till mig och besökte en bloggvän. Lotta. Tack för att du tog dig tid mitt i skörden, bjöd oss på gofika med hembakt. Hon bor så himla vackert där vid vätterns strand.
Sedan for vi vidare till Arboga och när jag passerade Örebro så fick jag jätte dåligt samvete. Jag borde ju ha tittat in till dig fina Katarina. Nu har du ju fullt upp och vi med faktiskt men en annan gång. Klart att det blir en annan gång.
Här hemma så gläds jag åt blommorna och min lilla trädgård. Tvättar och landar i Augustikvällen.
