En underbar plats har jag besökt idag, Gredelby ängar närmare bestämt. En kohage med blomster och allt det där hel-yllesvenska om ni fattar vad jag menar. En helt fantastisk upplevelse för mig. En förstagångsfeeling.
Hemma igen kan vara väldigt varierande, antingen möter man en HAPPY FAMILY eller så träffar man den bistra sanningen. Jag är en tonårsförälder, jag borde vara van.. men det är jag inte alls. Jag blir berörd och ledsen.
Jag flyr ut på altanen/ uterummet med en kreativ handling, låtsas som om inget hänt. som om vi är bästa vänner tonåringen och jag. Det är vi inte, inte på långa vägar.
Fast jag har ju spetskompetens, jag löser väl alla problem eller ???
